När första ljuset brinner

Hela huset blev vedebörligen städat och adventspyntat igår, men jag flydde förutseende nog till bergvik efter att ha röjt upp lite på mitt eget rum. Uppdraget Axel hade satt mig på misslyckades tyvärr fatalt och vi får se hur vi nu ska lösa det nu, men det är en senare fråga! Att ränna runt på bergvik när det var lönehelg var väl en av mina mindere strålande idéer, parkeringen såg värre ut än en myrstack med alla bilarna som vimlade där, men det visade sig vara i alla fall ganska lungt väl innomhus och till och med att stå i kö är faktiskt riktigt uthärdligt om man gör det i trevligt sällskap.

På tal om eld så ser jag nu förresten fram emot att se "Flickan som lekte med elden", för nu har jag äntligen sett "Män som hatar kvinnor" (efter att ha tänkt se den sedan den hade biopremiär i slutet av februari...). Den påbörjades i Majas garage i fredags natt. för efter att ha suttit och tittat på "Taken" på storskärm så kom vi fram till att det kanske var dags att dra sig hemmåt (för min del) eller ut i garaget (för Majas nattgästers del) vilket naturligtvis slutade att vi allihop låg ute i garaget och tittade på filmen på Fridas laptop istället. Laptopen följde efter någon timme dock Frida och Majas exempel och somnade och jag och Henrik kom fram till att det kanske var lika bra att låta den sova.

Efter att ha varit på bergvik igår så gjorde jag dock ett nytt försök (jag tycker casablanca borde tacka mig för allt folk som hyr den bara för att jag får för mig att jag vill se den...) och denna gången fick jag se klart den! Jag har inte annat än possitiv kritik och så fort jag sett "Flickan som lekte med elden" (som jag blivit lovad! När får jag se den?) så tror jag att det blir ett biobesök (det bli många sådana nu, är det vinter måntro?) för att se tredje delen i milleniumserien, "Luftslottet som sprängdes" som haft premiär nu i dagarna.

Nu kan jag dessutom konstatera att inlägget som skulle handla om advent och julstämmning och så vidare nästan uteslutande handlade om filmer...


Pappa har svikit mig!

Mamma lagar spaghetti med falukorv (?!). Jag anser att man inte kan kombinera spaghetti med falukorv. Istället hoppas jag på att min far har någon bättre idé på gång. Pappa lagar Janssons frestelse. Jag anser att man inte kan kombinera ansjovis! 

Nu sitter jag och funderar på vad jag ska laga till middag. I ett hushåll med fem personer, där alla fem (och otroligt nog ingen annan) är hemma för tillfället så måste jag säga att det är rätt avancerat med tre olika huvudrätter till middag.

Julafton

Om mindre än en månad.

I helgen är det första advent.

Alltså, hallå? Ursäkta!? Var det inte september igår och sommar i förra veckan!?

Förutom att ha ångest över projektarbetet och texterna jag måste räffsa ihop till morgondagens svensklektion så sitter jag här med en kopp te och undrar hur det kommer sig att min klocka går så fort. Är det något fel på min mobil kanske? Vart ska man skicka in den i så fall, och vad ska man skriva?

"Goddag!
Jag undrar om ni kan laga min telefon? Det är nämligen så att klockan går för fort för det mesta och för långsamt ibland och dessutom fungerar inte kalendern som den ska. Den hoppar över månader när den känner för det!
Tack på förhand // Amanda"

Undrar hur mycket det skulle kosta att fixa det?

Bonjour mes amis!

Nu har jag inte bloggat på nästan en hel vecka och jag känner hur abstinensen börjar tillta. Att skriva om allt jag hitills gjort idag (vakna, gå upp, klä på mig, dricka te, lösa suduko, sätta mig här) känns dock inte så roande av någon anledning så frågan är väl vilken utav de gångna dagarna jag ska göra en humoristisk skildring utav.

Kanske gårdagskvällen, då jag och Rödtott kom fram till att vi borde göra någonting, vilket började med en promenad och slutade med att vi, efter att ha kidnappat Madde, åkte land och rike Karlstad runt. På riktigt fjortismanér hann vi bland annat med att uppsöka Burger King efter ett litet krogbesök, irra runt på Karlstads mörka vägar och ha intressanta samtal, både över telefon och med varandra.

Eller ska jag skildra fredagen kanske? Då var det verkligen röj! Absolut! Efter att ha stjutsat iväg mor och far till bussen åkte jag och Puff och hämtade pizza. Sedan satte vi oss framför tvn och åt pizzan (åt pizzan!? nej fy vad spännande!) och umgicks tills lillskrutten skulle sova. Då blev det till att ta itu med berget av disk som en trasig diskmaskin oundvikligen leder till, innan jag åkte och hämtade mor och far vid bussen igen. Någon som svimmat av den olidliga spänningen än?

I torsdags utnyttjade vi det faktum att fredagen var ledig (för fler än bara mig alltså, jag är jämt ledig på fredagar nu för tiden...) och gick ut för att fira Isa. Det skulle jag nog inte kunna göra rättvisa om jag försökte skildra hela kvällen, men jag kunde i alla fall konstatera att mina bowlingkunskaper var bristfälliga...

Onsdagen vill jag helst bara förtränga, då vi hade fysikprov den dagen och nu kan jag ändå konstatera att jag nog stillat mitt bloggbegär en smula och borde gå och äta frukost brunch istället. Au revoir!


5 saker man kan göra...

...istället för att plugga fysik.

  • Titta på house
    4an, 20.00 på tisdagar, Bättre serie får man leta efter!

  • Pimpla te på universitetet
    Görs med fördel med någon som egentligen också borde studera flitigt. Speciellt bra är om bussarna dit/tillbaka krånglar, då kan man döda ännu en timme som borde ha spenderats med näsan i en bok.

  • Vara i stallet
    I Love it. Finns det något bättre sätt att glömma alla sina bekymmer fysikprov på än att tillbringa tid i en sådan harmonisk (...) miljö?

  • Vaccinera sig
    Tar i och för sig inte så mycket tid från själva pluggandet, men går det förjävligt imorgon har man i alla fall en god anledning att trippa ut baklänges efter halva provet.

  • Blogga
    Det säger sig väl självt vad nödvändigt detta inlägg är?

Vad som i alla fall främjat mitt fysikpluggande idag är att jag äntligen hittat min borttappade kidnappade räknare efter två veckors huvudräkning. Av någon mystisk anledning så låg den i Lovisas skåp... Jag förstår inte vad detta kan bero på! Det känns som att gömma nyckeln helt plötsligt nått en högre nivå och tro mig när jag säger att någon kommer få betala för detta!


Fysikpluggande är ett bra sömnmedel...

Finns det något som förvirrar en så till den milda grad som en tupplur? I morse så var jag uppe och hoppade så fort klockan ringde, hade fixat te och frukost innom tio minuter och var efter en halvtimme påklädd och klar. Jag kunde inte låta bli att bli oerhört förvånad, för det måste vara den första gången på länge som jag inte fortfarande ligger och snoozar en halvtimme efter det att klockan ringt. Att hinna med en tupplur innan bussen gick var inga problem och just den tuppluren vände inte upp och ned på min värld så otroligt mycket, men sedan blev det en till en stund efter att jag kommit hem i eftermiddags och nu känner jag att hela min världsbild är rubbad. Att sova ett par timmar var förvisso skönt, men att jag nu känner mig nyvaken och förvirrad är mindre roliga. Dessutom vet jag ju med mig att det kommer bli svårt att komma i säng i tid inatt. Fy på mig!


Såhär nyvaken ser jag alltså ut nu...


I'm alive!

Jag har faktiskt varit död hela natten. I alla fall en del utav mig. Nämligen min mobiltelefon! Det var en otroligt traumatisk upplevelse när den dog i mina armar när jag kom hem inatt. Otroligt hemskt! Dessutom fungerade inte mitt internet heller, så jag kunde inte ens gå in på msn och få moraliskt stöd mitt i denna hemska stund. (Som tur var fungerade internet nere i källaren, på våran stationära dator, så där kunde jag sätta mig och prata av mig mina bekymmer)

Innan jag dog han jag i alla fall uppleva den första riktigt ordentliga snön här i Karlstad. Visst har det snöat litegrand förut, men inatt när vi skulle hem från Jesper, där vi tillbringat kvällen med film, Itoy, chips, grönsaker och dipp, så var det helt vitt på marken! Och som det säkert går att gissa, eftersom det inte är särskilt långsökt, så ledde ju detta naturligtvis till ett nattligt snöbollskrig. Även om inte vinter direkt är min favoritårstid så måste jag ju erkänna att snöbollskrig är otroligt roligt! Att springa runt i yrande snö, under massor av skrattande, och kasta snö på varrandra. Finns det någonting som mer får en att känna sig som en femåring igen? Nej, jag tror inte det.

Nu är ju snön borta, och när jag förut åkte in till telia, för att få min mobil att fungera igen, så gick det återigen att köra i normal hastighet istället för att sakta slira runt i snön som igårnatt. Men att det nu istället regnar ställer jag mig inte värst possitiv till och jag tänker absolut spendera de närmaste timmarna innomhus, innan det blir dags att traska iväg till morfar på middag. När jag sedan väl kommer dit så är väl inte oddsen så höga för att de har en varm brasa tänd, som man kan sjunka ned framför och glömma att det är mörkt och kallt ute och att den fina vita snön tyvärr försvann lika snabbt som den dök upp.

Beautiful day

Jag vaknade vid ett idag, och att sova ut ordentligt kan jag ju tala om att det, det var någonting jag verkligen behövde! Visserligen så vaknade jag med ont i ena axeln, jag måste ha legat på något konstigt sätt inatt, men ändå utsövd och pigg på nya äventyr.

Nu har jag tillbringat någon timme eller så med att först läsa morgontidningen (med en kopp te till, underbart!) och sedan sitta här vid datorn, så nu är det väl dags för lunch då. Lunch som pappa håller på att laga tilll. Krabba, färsk pasta och bacon tror jag att det blir. Annat än nudlarna eller omeletten det hade blivit om jag varit hemma själv det! 

Dagen fortsätter väl säkert i samma lugna tempo ett tag till och sedan i kväll någon gång (Note to self: släng iväg ett sms och fråga när) så ska jag hem till Jesper. Vi ska nämligen leka DJ:s på något slags playstation spel eller något sådant. Det var någon kamera inblandad i alla fall, även om jag inte förstod hälften. Det blir väl helt enkelt till att se vad det blir när jag kommer dit. Och känner jag mina vänner rätt så blir det mest en massa sittaochprataochskrattaisoffan ändå.

Förtäljer intressant information här.

Av någon anledning blev jag otroligt sugen på picnick nyss. Bara möjligheten att lite opretentiöst dra ihop ett stort gäng och dra ned till någon strand och bara hänga där. Det går ju inte nu längre. Det finns ju ingenstans att vara! Visst kan man åka hem till någon kompis och fika några stycken. Men då måste man ju planera det lite mer noggrant. Man kan inte bara bjuda med folk lite åt höger och vänster och sedan se vilka människor de drar med. Åh, vad jag saknar sommaren!

Men nu är det ju snart jul i alla fall och jag och mamma har som vanligt inteligenta konversationer:

Jag: Vad ska vi göra i jul?
Mamma: Jag vet inte.
Jag: Men vi är hemma (i Karlstad, red anm.) eller?
Mamma: Jag tror det.
Jag: Och vi ska inte bort på annandagen?
Mamma: Men hur skulle jag kunna veta det?!

Ja för att du är min mamma och jag förväntar mig att du har koll på allt kanske?

Det känns bra att jag och mamma ligger på ungefär samma nivå när det gäller planering. Och på annanagan kanske jag har planer i alla fall. Då kanske jag ska gå på hockey nämligen. Bara sådär. Det är nog de randomplaner jag gjort med längst framförhållning på länge. Intressant!

Ännu en sak som är sjukt intressant (förutom att jag alltid får för mig att stava intressant som inte-(re)-sant, how comes?) är att mina för långa byxben blir om möjligt ännu mer för långa med decimeterhöga klackar till. Jag förstår inte?! Gick i platta skor under dagen och trampade lite på byxbenen, så när jag skulle ned på stan så tänkte jag ta ett par andra skor för att undvika det, men hjälpte det? Nej! Inte då. Jag tampade på de jäkla byxorna i alla fall och nu kunde jag inte ens vika upp dem, eftersom det inte hade varit snygg till skorna jag hade på mig. Vilka problem alltså!

Nästa intressanta sak gäller lammkött. Otroligt intressant faktiskt! Och så internt att ingen ändå skulle förstå om jag försökte förklara. Eller lite kanske. Att berätta att det kom in några nior förut när vi hade fysik kanske förklarar det mesta. Men hela det roliga, hela det faktum att Emma inte förstod vad vi menade med uttrycket. Alltså, förutom bilden av oss i sidenpyamas och tandborste på någon okänd tågstation någonstas i Europa så var det det roligaste på hela eftermiddagen. Och nu förstörde jag hela detroliga genom att försöka förklara det... Precis som att dansa på rosor på franska...


Det skrämmer mig att veta...

... att jag kan göra precis vad jag vill med mitt liv.

Speciellt som jag inte ens vet vad jag vill.

Sitter och kvällsfilosoferar här med en kopp te och ett skolarbete som inte blir skrivet. Och inser plötsligt att om jag bara ville så skulle jag kunna få mitt liv att se helt annorlunda ut på bara några dagar. Jag kan välja en väg och gå den. Jag kan välja en annan väg och gå den istället om det behagar mig mer.

Det är så lätt att tänka att så här är det. Det här är mitt liv. Men så är det ju faktiskt inte. Jag skulle kunna sticka iväg någonstans just nu. Jag skulle kunna skapa mig ett nytt liv i ett fjärran land. Jag skulle kunna lägga mig ned och säga "nu vill jag inte mer". Möjligheterna är oändliga. Men det är inte jag.

Därför ska man ju tydligen bestämma sig för vad man vill ha ut av livet. Vad man vill göra. Som att det inte är nog med att bara vara. Jag trivs i min tillvaro. Men skulle jag trivas lika bra i någon annan tillvaro? Bättre? Sämre? Herregud, hur ska jag kunna veta det?!

Det är i alla fall en smula kvar utav gymnasietiden, en liten tidsfrist då jag kan vila på redan fattade beslut. (I alla fall beslut angående vissa aspekter av livet). Det är som lugnet innan stormen och jag njuter av att ha det så. För att skjuta saker på framtiden känns lite som min grej. Och jag tröstar mig med att det inte finns någonting som är hugget i sten. Även om jag ibland önskar att jag hade en dröm. Något att eftersträva. Något att vilja ha mer än allt. Det skulle vara så mycket enklare då. (Men besvikelsen kanske skulle ligga närmre till hands?)

Men ändå.
Jag vill ju bara vara jag.
Bara vara lycklig.
Är inte det ett mål i sig?
1-0 till mig i så fall!


Barnvakt

Jag och lillebror sitter i soffan och tittar på någon urtråkig serie som går på disney XD (åh, vad jag hatar den kanalen! Inget ont om Disney, för disneyfilmer är ju underbart, men de visar ju bara skit där! Dessutom ser det ju ut som att de är en smiley i namnet, vilket är otroligt frustrerande när man ska blogga. Folk kan ju få för sig att man är helt oseriös och använder smilysar i blogginläggen... fy så hemskt! Mitt anseende kan ju komma att sjunka som en sten! Vad hände med gamla hederliga bolibompa liksom!?).


Jag skulle nog kunna ägna ett helt inlägg åt att ösa skit över en oskyldig tv-kanal, men jag tror jag skippar det. Istället kan jag berätta att jag och pappa var till ÖoB förut. Lillebror hade nämligen en kompis här och de lät värre än en hel flock galna papegojor så vi fann det bäst att fly huset hals över huvud. Det är nämligen bästa sättet att handskas med barn! Lämna dem fria att föra oväsen bäst de vill (och andra lillebor var faktiskt hemma, så ungarna var ju inte helt utan uppsyn). Helst inte på mornarna dock, då vill man ju sova! Speciellt på söndamornarna och absolut speciellt efter en lördagskväll ute.


På tal om det så blev gårdagen riktigt lyckad. Trodde ju inte att jag skulle känna någon av Emmas kompisar, förutom Robin då (som var med till frankrike och därför får räknas som en gemensam vän och inte Emmas kompis!) och var ju lite småorolig att göra bort mig totalt och hamna helt utanför eller något annat hemskt, men nejdå! Hennes vänner var jättetrevliga och två utav dem var dessutom gamla bekanta! (tänk vad världen är liten!) En utav dem en gamal pojkvän till en kompis och den andra en kille jag inte sett på flera år, så jag kände inte ens igen dem först! Men sedan ägnade vi kvällen åt att återuppliva gamla minnen...

Men nog om det, nu ska jag gå och se vad det finns för något i kylskåpet som dels går att tillaga, dels går att äta och dels går att tvinga i lillebror... Jag tror dock att det sista kravet tyvärr decimerade antalet användbara produkter till noll.


Oops!... I Did It Again.

Vad gör man en lördagseftermiddag om inte shoppar? Jag och mamma for till Bergvik förut, för att köpa snygga vinterskor till både henne och mig. Men hade de några snygga vinterskor? Nej! Eller i alla fall inte sådana vi var ute efter. Högklackade stövlar/stövletter finns det ju tyvärr allt för många snygga i butikerna och mamma fick i princip dra mig därifrån (okej, nu överdrev jag, efter senaste inköpet på en fronten så är jag rätt nöjd) och att gå och dräggla över snygga klackskor som man inte har någon som helst användning av är ju inte heller helt fel.

I skrivandets stund har jag och mamma i alla fall nyss kommit hem med "skor". Mina i form utav en polotröja och hårfärg, hennes i form utav parfym och medeciner. Dessutom han vi med att sätta oss och fika en stund (fördelen med att shoppa med föräldrar; förutom att de gärna vill köpa vinterskor åt sina barn så bjuder de gärna på fika). Riktigt lyckad shoppingtur alltså! (förutom den lilla, obetydliga detaljen att vi inte hittade några skor...)

Nu rotar jag igenom garderoben efter något att ha på mig ikväll, eftersom jag och Emma (och säkert en massa andra, Emma har koll, jag har ingen aning, läskigt!) tänkt gå ut ikväll. Men först blir det lite hembakad pizza! Ciao!


Ska iväg och handla chips... och pringles...

Jag är just påväg ut i rusket för att gå till affären (att jag sitter här fortfarande säger väl dock en del om hur otroligt mycket påväg jag är...). Det som ska inhandlas är lite köttfärs, lite avocado, lite crème fraiche (höga odds på att det blir tacos ikväll?) chips och så pringles. Att mamma ens gör skillnad på dessa två sistnämnda saker visar att hon trots allt känner mig rätt väl ändå. Sedan blir det väl säkert en hel del saker utöver denna korta handlingslista. Styrketräning på hög nivå när jag kommer få släpa hem alla kassarna hela den långa (typ... 100 meter!) vägen hem.

Ännu en tur ut i regnet och kylan blev det dessutom förut, när jag i förmiddags trotsade vädergudarna och cyklade hem till Jesper för brunch. Eftersom jag, när jag tittade på klockan, fick för mig att jag hade bråttom och inte skulle hinna ta bussen (hade behövt åka in till stan och byta nämligen) så fick jag ställa mig och rota i husets alla garderober efter regnkläder istället. Trevligt värre! 

När jag sent omsider kom fram så kunde jag konstatera att jag lätt hunnit ta bussen i alla fall, eftersom ingan annan var där. Så jag slog mig ned vid Jespers köksbord, uppdaterade mig med hjälp av en dagstidning om vad som händer runt om i världen och efter en liten stund dök Lovisa upp. Ytterligare lite senare kom Emma, Madde och Lama intraskandes... Men ingen Jesper?

Allt fick sin förklaring när han dök upp ytterligare lite senare med Yi i släptåg (Jag menar, när Yi är inblandad är ju förseningar snarare regel än undantag) och vi kunde börja laga iordning lite varm choklad åt oss. Med marsmallows och grädde! Så otroligt gott! Till det blev det mackor; rostbiff, grönsaker, avokade och bröd (Lite deg, lite örter och massor med nötter, kan det bli bättre?) som jag bakade igår innan bion (tummen upp för sena bio-filmer, annars hade jag aldrig hunnit). Jag kan ju bara säga att bröllopsfotografen rekomenderas starkt och att det defenitivt var värt att trotsa vädergudarna för en så god brunch, i ett så trevligt sällskap!

Jag ger upp!

Svenskan (Debatt i monologform, debattartikel fast muntlig. Ja, vad ska man kalla det egentligen?) som egentligen ska redovisas imorgon kommer jag aldrig hinna bli klar med ikväll. Inledningen är jag sjukt nöjd med, men resten är bara ett obearbetat utkast i kortform som skulle ta sin rundliga tid att bli klar med. Dessutom ska vi ha någon form av elektroniskt hjälpmedel, förslagsvis en powerpoint, till hjälp och jag har just kommit fram till att jag inte har något sådant pogram på min dator.

Vad gör man då?

Jo det förstår ni, det har Amanda en lösning på!
Tillfällig minnesförlust när den är som lämpligast!

-Ojdå, skulle jag redovisa denna veckan?
-Trodde att jag var i den gruppen som ska göra det nästa vecka!


(obs! fungerar bara när man har redovisningar i halvklass!)
(om ni nu skulle få för er to try this at home, kids)

Dessutom har jag något annat som jag verkligen måste ta tag i morgon. En sådandär sak som jag skjutit upp hela veckan. Något jag egentligen inte vill göra alls. Något sjukt läskigt! Och har jag ingen redovisning imorgon så har jag ju inte heller någon svenska och kan därför förhoppningsvis ta itu med detta. Åh, vad jag kommer ligga och vånda mig inatt! Men jag är ju expert på att förneka saker så jag ska försöka spendera resten av kvällen med att låtsas som ingenting så visar det sig förhoppningsvis imorgon att det inte är någonting heller.

Smart inlägg!

Lite snabbt innan franskan så!

Sitter (som vanligt...) i skolbiblioteket och "pluggar".

Lovisa har konstaterat att det bara är 7 veckor kvar till jullovet, 35 skoldagar för henne! 28 för mig... Underbart! Fast då är ju i och för sig 7 av de dagarna måndagar... Usch!

RSS 2.0