Amanda

Jag har nog fått aningen för lite sömn. Pigg är jag då rakt inte i alla fall. Det är i sådana lägen man inte riktigt orkar handskas med akuta problem som uppstår. Mikrovågsugnar som inte fungerar till exempel. Det gjorde nämligen inte vår sådana när jag inte orkade koka te utan tänkte värma lite från igår. Så istället fick jag springa ned i källaren, till mikron som av någon anledning bor i pannrummet (?) för att värma mitt te. Nu i efterhand inser jag att jag nog kanske sluppit lindrigare undan om jag faktiskt helt sonika ställt mig och kokat det där teet...

Jag har förvisso inget själv, så därför ska jag sova nu...
Men åh så trevligt det är att ha sina söta vänner tillbaka i trakten!

I förrgår, det vill säga på julafton, så kännde jag nog att detta med juldagsfestande är lite överskattat och hade stora planer på att sitta hemma och titta på någon av de miljoner filmer som gick på tv istället. Igår var jag plötsligt jättesugen på lite festande.

Som tur var smsade Jesper på eftermiddagen för att styra upp det hela och trots den dåliga framförhållningen lyckades vi (eh... Jesper...) med konststycket att få ihop ett helt gäng folk. Ha lite förfest, på smidigt sätt ta oss in till stan, gå ut och sedan dessutom komma iväg på efterfest. Efterfesten bestod i att mata en sjukt söt katt, dricka te, äta lussebullar och spela lite guitar hero. Jättemysigt slut på en väldigt lyckad kväll!

Nu, något frukostliknande (hamburgare? pizza?) på bergvik och lite mellandagsrea. Laddar upp med Ipren och choklad.

Perfekt tilltugg för efterfesten!

Har ägnat kvällen åt att slå in julklappar.
Eller i alla fall ägnat en liten stund av kvällen åt att slå in julklappar.
Men nu blir det läggdags så att jag orkar med dagen imorgon också.

Kreativiteten har flödat! (speciellt på de rimfyllda etiketterna...)

...en vecka ledigt. Helst mellan idag och imorgon.

Förutom heldag på jobbet har jag idag dessutom hunnit med en fika och till och med en minimal smula shopping på stan. Det sistnämnda i Jespers sällskap och under fikan så fick vi även sällskap av Lovisa. Som jag inte sett på år och dagar! (Eller i alla fall inte några månader... varför ligger inte Frankrike lite närmare?)

Efter det så blev det en kort sväng iväg och träna, en smula tiggande av skjuts mellan morgondagens aktiviteter och ett kidnappande av någorlunda fungerande mobil istället för min som idag råkat ut för allvarliga skärmskador.

Väl hemkommen bjöds jag sedan på middag och efter det så har kvällen, eller den korta bit som återstod av den efter allt det där, fyllts av julstök, då jag av någon anledning fått för mig att göra i alla fall femtioelva sorters julgodis.

Godiset ska jag för övrigt fortsätta med nu, innan jag hoppar in i duschen och sedan vidare i säng, eftersom jag ska upp till jobbet en sväng även i morgon.

Funderar på att vabba imorgon. Gills det om B:et är en själv och åkoman är kronisk julstress i kombination med sömnbrist?

Helskägg kanske det inte blir, men en god bit på vägen är jag allt! Har orangea fjun över hela ansiktet, men mest runt hakan sådär. Väldigt plötsligt kom det också, detta skägg, men det kanske är så det går till i de skäggigas värld? Jag vet inte, för jag har liksom aldrig känt mig delaktig i den förut.

Att jag nu har skägg kommer sig förövrigt av precis samma sak som är anledningen till klösmärken på både armar/händer och på baksidan av ena låret. En väldigt gullig liten herre vid namn Simon. Klösmärkena kom till när jag försökte klappa honom trots att han var på bushumör och att han fäller något så enormt och fick för sig att kura ihop sig precis vid mitt ansikte när jag låg i soffan är anledningen till skägget.

Nu ska jag se om jag inte kan hitta en såndär roller, klädvårdsrulle eller vad det nu heter, så att jag kan håra av mig lite och sedan blir det en sväng till gymmet och förmodligen en promenad/joggingtur väl där (eftersom det är för snöigt för att faktiskt ta sig för sådana projekt utomhus).

Så otroligt... fånigt.
Men... vad gör man väl inte när snön ligger vit.

Kan ju alltid passa på att göra något åt (de ickeexisterande...) magmusklerna också.

På måndag är sista dagen för att tacka ja till en plats på universitetet. En plats jag är ganska övertygad om att jag inte vill ha. Just nu. Är ganska säker på mig själv när jag säger att jag borde vänta lite och söka igen i höst istället, när jag fått en lite längre paus från allt vad pluggande heter. Men ändå. Tänk om jag kommer på sen på tisdag att jag nog allt var rätt sugen på att plugga ändå? Eller tänk om jag i februari inser att mitt liv är jättetråkigt och hade varit mycket roligare om jag hade blandat in lite studier?

Ibland behöver man lediga dagar, fyllda av töntiga amerikanska romantiska highschoolkomedier.

Eller komedier kanske är att överdriva, men en har jag i alla fall hunnit med mellan allt det där andra som man ju vill hinna med när man är ledig. En riktigt mysig dessutom, om än läskigt töntig och något sötsliskig.

Nu känner jag mig något utvilad och laddar för fullspäckad dag imorgon, med heldag på jobbet, sedan träning och så antagligen någon aktivitet senare på kvällen. En vanlig dag, precis som de flesta andra dagar i mitt liv just nu med andra ord.

Gymnasiet jag gick på har en lång (närmare bestämt 50 år i år) tradition av teater/musikaluppsättningar med skämtsamma inslag. Närmare bestämt det årliga spexet. I år går jag ju dock inte på skolan längre, men som tur är så har de även kvällsföreställningar av det hela. Eftersom några vänner dessutom är med i produktionen och inblandade på olika sätt så var jag ju tvungen att gå dit och titta i några andra goda vänners sällskap.

Gå dit och titta är precis rätt ord förresten och jag är ytterst tacksam att Maja sedan skjutsade hem mig, för det är inte promenadväder ute. Hur som helst så var det hela jättekul och jag har haft en mycket trevlig kväll, som nu ska avslutas med lite sömn. Sovmorgon på det hela imorgon dessutom och jag känner att mitt liv är rätt så trevligt!

Punkt ett: När man vaknar kvart i sju, börjar sju och ändå kommer nästan i tid till jobbet och inser att man alltså fått en massa sömn extra!

Punkt två: När man i brådrasket valde den enkla utvägen och tog bilen, parkerade den men inte hade några mynt på sig till biljettautomaten och ändå undgick parkeringsböter.

Punkt tre: När man alltså inte hunnit ens tänka på att ta med matlåda till jobbet, och kollegorna råkar vara sugna på dagens lunch på tahiställe.

Men nu ska jag se om mobilen kanske kan tänka sig att genomleva i alla fall denna natt utan att dö, så att jag kan få vakna i tid imorgon bitti.

Ligger på mattan på golvet i kusinernas hall, iklädd juligt röda strumpbyxor, svart stickad klänning (som numera snarare är mjöligt vit) och så självklart en tomteluva. Vi har nämligen bakat pepparkakor idag. Vlket även är täcknamn för att åka pulka, leka med kusinernas vovve, krypa ihop framför deras brasa en stund med en bok, fika, dricka glögg, osv, osv, osv, dessutom blir det senare även en middag. Och så umgås jag ju nu med föremålet för min senaste förälskelse då såklart...

Axels lilla mini PC är ju nämligen bara så söt!

Häromdagen så tittade jag förbi mormor och morfar på vägen hem från jobbet. Blev bjuden på lite te och rostat bröd med marmelad, medan morfar gick ut och fixade motorvärmaren till mormors söta lilla Skoda. När jag sedan efter en stund begav mig därifrån var jag alltså hastigt och lustigt med bil.

Sedan ställde jag bilen utanför huset hemma, gick in och bytte om och var sedan ganska snabbt på väg igen, i en annan bil som också råkade stå på parkeringen. Kom så långt som till motorvägsavfarten mot stallet innan jag insåg att... helljuset inte fungerade på Volvon. Sådant man blir så lycklig av när man vill köra på slingriga skogsvägar vill säga. Dessutom kan man ju inte låta bli att undra varför i hela fridens namn man bytte bil?

Igår morse var det sedan dags för nästa lilla missöde. Tyckte att det var toppen att slippa ta bussen till jobbet och tyckte att jag kunde sova en liten stund extra. Vad jag däremot inte hade räknat med var att bilar tydligen inte avfrostar sig av sig själva. Nej, man måste skrapa rutorna på dem om morgonen. Trots vantar förfryser man således händerna och trots att det inte tar många minuter att köra någonstans så tar det ändå ett tag att ta sig någonstans med en bil.

Mer förutseende idag har jag därför varit ute och stoppat i motorvärmaren. Det tar några minuter ute i snön för att komma åt uttaget och hitta förlängningssladden, men nu lär den i alla fall starta om jag vill åka någonstans senare, så det kan det ju vara värt. Och dagens outfit då? Långt linne med en lång stickad cardigan över och ett par knähöga stövlar. Modeexperten säger nämligen att barbent är hett i vinter. Eller så var det inte så vidare hett. Kommer inte riktigt ihåg. Innan jag åker ned på stan ska jag nog hur som helst leta fram ett par strumpbyxor också...

...innan jag kryper till sängs.

Vissa rykten och lösa påståenden har nått mina öron. Har förstått att folk börjat prata och viska lite smått. Från flera olika håll har jag dessutom hört detta nu. Någon eller några försöker sprida något dravel om att det skulle kunna vara nyttigt med frisk luft. Och innan folk får för sig att börja tro på något så befängt så vill jag kväva dessa rykten i sin linda och dementera detta till det yttersta. Frisk luft är inte nyttig. Frisk luft är kall.

Jag brukar vanligtvis köra runt i en blå Volvo. En ganska mörkt blå Volvo dessutom. Men i förmiddags så tog jag mig istället till gymmet i en vit bil. Av icke identifierbar modell...

Den stod nämligen på parkeringen utanför huset när jag vaknade i morse. Och bråttom som jag hade, och i brist på en såndär praktisk liten borste som brukar finnas i handskfacket på bilen så orkade jag faktiskt inte leta fram någon blå bil under allt det vita.


Snor rätt och slätt en bild jag hittade via Google för att illustrera.
Ärligt talat så är skillnaden knappt märkbar...

Väl framme på gymmet fick jag lite bannor för att jag utgjorde en sådan påtaglig trafikfara, och dessutom lite hjälp att förvandla bilen från en rullande igloo till något som gick att sladda omkring på motorvägen i.

Nu har jag dessutom hittat borsten (den låg i hallen... vad gjorde den där!?) och placerat den där den ska vara (dvs i bilen) så att den är enkel att hitta i händelse av eventuella framtida snöfall senare i vinter.

Då jag råkar veta att hela världen spänt gått och väntat på att få reda på dagens viktigaste spörsmål så ska jag passa på att avslöja det, nu när jag ändå hunnit plocka upp datorn i några minuter. Så; VAD åt jag till frukost imorse? Jag kan ju börja med att erkänna att det inte var någon såndär ordentlig, hälsosam, nyttig frukost som man står sig på hela dagen och som alla de där vuxna människorna predikar om att man ska äta. Nej det blev så mycket som en kopp te (föga förvånande) och ett par rostade mackor med marmelad (baserad på apelsin, annars hade väl någon avlidit av nyfikenhet). Lagom ansträngande så.

Sedan följde lunch bara någon dryg timme (eller två...) senare, då Kebab Houses enda thairätt avnjöts. Detta försegicks av en långpromenad (eh... stadsvandring) till varenda ställe i hela stan som specialiserat sig på någon form av asiatisk matlagning, när jag fick för mig att propsa på att det var det enda jag kunde tänka mig att äta till lunch. Inget av ställena vi besökte öppnade dock före tolv och vi fick ta till en nödlösning för att överhuvudtaget hinna luncha innan mitt sällskap skulle vidare.

Riktigt gott var det hur som helst och kunde definitivt mäta sig med vilket thaiställe som helst här i stan. Min nya favoritdryck, Chai Latte, avnjöts efter det när jag en stund senare mötte upp mor, far och min för dagen ruskigt söta lillebror för att fika och sedan agera konsult åt pappa i mycket viktig fråga, nämligen vilken mössa som skulle inhandlas. Sedan stack jag och lillebror iväg och köpte godis (plockgodis åt honom, youghurdoppad müsli från naturgodishyllan åt mig. Jag har fått ett nytt beroende...) som vi sedan satt och knaprade på hemma hos farmor.

Frammåt eftermiddagen drack jag och min mor några koppar kaffe och åt morotskaka och muffin på IKEA, i samband med inköp av bokhyllor och dussintals gosedjur och ikväll har jag sedan ätit ris med baconlindad kyckling i gräddsås, följt av ett par clementiner, lite popcorn och en del nötter.

Nu känns det som att jag inte har hunnit med så mycket mer än att äta idag, men tänker jag efter har jag nog faktiskt hunnit få en hel del annat gjort också. Nästan så att jag är lite imponerad av mig själv.

Vaknade för en liten stund sedan och kunde till min stora förvåning konstatera att det var ljust i rummet. Det har nog inte hänt på år och dagar (eller i alla fall inte sedan föregående helg...). När jag vaknar om morgonen brukar det nämligen fortfarande vara becksvart ute.

Nu förundrades jag i alla fall en smula över hur fint allting blir om man bara lägger på lite snö och solljus. Att det sedan kanske inte går att förmedla med ett kort taget av liten digitalkamera som börjar få ett par år på nacken, genom fönstret och av en hobbyfotograf är dock en annan femma. Men mysigt att vakna till detta var det hur som helst!

Nu ska jag dessutom se om jag kan ta mig i kragen och göra något änn mer drastiskt, nämligen ta en promenad in till stan i detta underbara väder. Det må låta drastiskt och överambitiöst, men jag tror att det skulle kunna vara trevligt.

Fredagskväll som det är så ligger jag naturligtvis utslagen i soffan just nu. Haft en så sjukt ansträngande kväll... med scones, ruskigt bra film och mysigt sällskap framför brasan. Så att jag är helt slut nu måste väl hela världen ändå förstå?

Skämt åsido så berodde det hela faktiskt på Jesper, som hastigt och lustigt var hemma från Stockholm över en helg. Han smsade tidigare idag och undrade vad planen för kvällen var, varpå jag upplyste honom om att en sväng iväg för att träna efter jobbet och sedan en tur hem för att slumra sött nog var ungefär det enda jag hade tänkt mig hinna med. Men jag blev snabbt upplyst om att Maja hade liknande planer och att efter Jespers rep vid nio så skulle vi minsann kombinera dem med en sen kvällsmat av något slag. Halv åtta ringde således  Samuel på dörren och då hade jag nätt och jämt hunnit hem, duscha och iklä mig strumpbyxor och försvinnande stor fleecetröja i tron om att ingen skulle orka sig ut i snön redan då. Halv nio fick vi sedan sällskap av Elin och Maja och halv tio dök självaste Jesper upp och sconesen slängdes in i ugnen efter det att Elin och Samuel slängts ut i snön för tur till affären.

Att de (mer eller mindre) exakta tiderna för varje händelse har angivits vet jag inte riktigt hur det kommer sig. Att timmen är sen och synapserna i hjärnan inte riktigt kopplar det jag skriver och det jag försöker förmedla kan dock ha med saken att göra... Hur som helst så är kontentan av det hela den att efter en lång vecka så är det otroligt trevligt med en lugn fredagskväll, otroligt gott med lite scones och varm choklad, otroligt kul att kolla på sci-fi filmer från stenåldern (och dessutom Inside Man, som var bra på riktigt) och otroligt välbehövligt att slumra en stund i soffan lutad mot Maja.

Ställde mig och lagade mat när jag kom hem från stallet förut. Att jag när den var klar kom på att jag inte var det minsta hungrig är kanske en annan historia, men nu har jag ju i alla fall matlåda tills imorgon. Hur som helst så tänkte jag laga äggröra och ställde mig således och stekte upp en massa grönsaker, kryddade dem, hällde på lite crème fraiche och sen... ja, sen så kom jag på att man kanske möjligtvis skulle ha lite ägg i det hela också? Eller är det överkurs att ha ägg i äggröra? Slängde i alla fall i ett ägg också och gissar på att resultatet blev helt okej. Dock har jag ingen aning, eftersom jag sitter och sörplar på en kopp kaffe istället. Det plus ett par nonstop och så känner jag att min middag är komplett. Fy vilken hälsosam människa jag är...

På tal om hälsosam förresten (oj, vad jag är duktig på att hålla mig till ämnet här...) så har jag faktiskt börjat gymma lite sådär ibland. När jag känner för det... Men däremot så har jag av olika anledningar inte kommit iväg till stallet på ett par veckor. Så sedan sist jag red så har jag hunnit bygga (en minimal mängd i och för sig... men ändock!) muskler i både magen och ryggen och det märktes kan jag lova! Helt plötsligt så fick jag beröm från instruktören över min sits och hållning, utan att det ens var något jag aktivt behövde tänka på. Det kan jag lova att det har aldrig hänt förut!

Efter några förståndiga komentarer på föregående inlägg så fick jag inse att det inte är någon ide att lägga ut råttgift till isbjörnarna runt knuten. Istället har jag insett hur mysigt det är med ett riktigt tjockt täcke när man ska sova, och så en fleecefilt under det, för att riktigt hålla värmen. Invirad i en sådan kokong avnjöt jag alltså lite sömn inatt. Tills mobilen pep då. Då var det ju bara att ta tjuren vid hornen, halvvaken masa sig upp i kylan, dra på sig mjukiskläder, tofflor och fleecetröja och gå och göra te till frukosten.

När jag hällt upp vatten i vattenkokaren råkade jag dock slänga en blick på klockan, som visade på strax innan tolv. På natten. Insåg att något var lite fel, stängde av vattnet och gick tillbaka in på mitt rum för att titta på mobilen. Som visade att jag hade fått ett nytt sms. Så lättväckt är alltså jag.

Glad och nöjd över att få några timmars ytterligare sömn så kunde jag i alla fall krypa ned i sängen igen och svara på smset när jag väl befann mig i trygghet under täcket. Enda kruxet med det var att då hamnade mobilen precis bredvid sängen sedan. Och då var det ju så otroligt lätt att trycka på snooze några extra gånger när jag vaknade förut, för att få lite extra tid i värmen under täcket. Jag fick således äta frukost på ungefär halva den tiden som jag annars brukar ägna åt att halvsova över gröten/filen/smörgåsarna, eller vad det nu kan vara jag äter på mogonen, men nu är jag nästan ikapp i alla fall. Om jag bara stänger ned datorn och går och hittar något annat att ha på mig än mjukiskläder...

Nu har jag hunnit komma hem från jobbet. Bytt om till mjukiskläder, dragit på mig (eller kanske snarare virat in mig i...) fleecetröja i storlek Herr XL, lagt en filt över benen och en varm laptop i knät, kokat en kopp te, även den storlek XL. Trots allt detta så fryser jag så att jag skakar.

Håller jag på att bli sjuk?
Nej, jag bara råkar leva i det lilla landet Sverige.
Där isbjörnar vandrar på gatorna...

Foto taget jämt nyss, precis utanför dörren...