Åh, ljuva sömn!
Antalet timmar jag jobbade idag kan räknas på ena handens fingrar, med god marginal. Klockan tio satte jag mig ned och tog en kopp kaffe med mina kollegor, efter arbetstid och allt och sedan var arbetsdagen abrupt slut och jag stod där, mäkta förvånad och oförmögen att greppa det faktum att jag hade en hel massa ledig tid framför mig.
För att utnyttja tiden väl och avverka några punkter på den mentala "att göra"-listan så tänkte jag lite snabbt titta in i centrum på vägen till gymmet. Det enda som skulle göras där var att fylla på mitt väldigt sinade lager med sminkateraljer, så att jag även i fortsättningen ska kunna lura min omgivning att tro att jag faktiskt ser helt okej ut ändå. Men att bara kila in i första bästa affär, greppa första bästa foundation och sedan åka vidare lät sig tydligen inte göras. I ett skyltfönster jag gick förbi fanns nämligen en så snygg röd skjorta som jag bara kände mig tvungen att kila in och prova, och på väg till provrummet fanns naturligtvis en hel massa snygga kläder. Skjortan satt tyvärr inte helt perfekt och klänningen jag hittade låg lite över min, för resten av månaden, väldigt ynkliga budget. Men en kavaj som jag snubblade över blev jag däremot helt blixtförälskad i och inhandlade på stört.
Där kan man ju tycka att dåså, då återstod ju bara att köpa foundation och åka vidare. Men nejdå. Den skulle ju naturligtvis provas ut noggrant, så att jag slipper lägga ännu en mörkt orange eller askgrå foundation på tork i sminklådan bara för att de såg okej ut i affären. En sak som jag inte kan förstå är varför alla foundations som säljs här i Sverige är så mörka? Det är vinter, jag är blek. Men knappast bland de blekaste människorna i landet. Så svårt borde det väl inte vara för mig att hitta en medelljus foundation. Provade mig runt bland märkenas allra ljusaste färger och kom fram till att många märken inte ens hade färger som inte krävde att jag penslade på ett tjockt lager och sedan framstod som lätt gyllenbrun. Till slut hittade jag i alla fall en som jag tror ska bli bra och åkte glad i hågen vidare till gymmet.
Tränade en stund, vilket var otroligt intressant och händelserikt, eller inte. Det mest spännande som hände var att ryggmaskinen jag ville använda var konstant upptagen fast gymmet var nästan öde. När jag gjort allt annat och det ändå stod två tjejer där, till och med efter min vattenpaus, så gav jag helt sonika upp, slängde in handduken och åkte hem.
Och är det inte underbart när barn är sjuka? 8-åriga lillebror har tillbringat de senaste dagarna med att äta chips och titta på tv istället för att vara i skolan och mina föräldrar har varit hemma och skött markservicen. Så när jag kom hem vid lunch så var min mor hemma, i full fart med att slänga ihop en pizzadeg som jag sedan fick en bit av. Efter några drag med en kavel och efter att ha slängt på några redan upphackade pålägg så hade jag således en riktigt god lunch bara sådär och sedan kunde jag och mamma sjunka ned med varsin kopp kaffe framför topmodel-reprisen på tv innan jag tog med en välbehövlig eftermiddagslur.
För att utnyttja tiden väl och avverka några punkter på den mentala "att göra"-listan så tänkte jag lite snabbt titta in i centrum på vägen till gymmet. Det enda som skulle göras där var att fylla på mitt väldigt sinade lager med sminkateraljer, så att jag även i fortsättningen ska kunna lura min omgivning att tro att jag faktiskt ser helt okej ut ändå. Men att bara kila in i första bästa affär, greppa första bästa foundation och sedan åka vidare lät sig tydligen inte göras. I ett skyltfönster jag gick förbi fanns nämligen en så snygg röd skjorta som jag bara kände mig tvungen att kila in och prova, och på väg till provrummet fanns naturligtvis en hel massa snygga kläder. Skjortan satt tyvärr inte helt perfekt och klänningen jag hittade låg lite över min, för resten av månaden, väldigt ynkliga budget. Men en kavaj som jag snubblade över blev jag däremot helt blixtförälskad i och inhandlade på stört.
Där kan man ju tycka att dåså, då återstod ju bara att köpa foundation och åka vidare. Men nejdå. Den skulle ju naturligtvis provas ut noggrant, så att jag slipper lägga ännu en mörkt orange eller askgrå foundation på tork i sminklådan bara för att de såg okej ut i affären. En sak som jag inte kan förstå är varför alla foundations som säljs här i Sverige är så mörka? Det är vinter, jag är blek. Men knappast bland de blekaste människorna i landet. Så svårt borde det väl inte vara för mig att hitta en medelljus foundation. Provade mig runt bland märkenas allra ljusaste färger och kom fram till att många märken inte ens hade färger som inte krävde att jag penslade på ett tjockt lager och sedan framstod som lätt gyllenbrun. Till slut hittade jag i alla fall en som jag tror ska bli bra och åkte glad i hågen vidare till gymmet.
Tränade en stund, vilket var otroligt intressant och händelserikt, eller inte. Det mest spännande som hände var att ryggmaskinen jag ville använda var konstant upptagen fast gymmet var nästan öde. När jag gjort allt annat och det ändå stod två tjejer där, till och med efter min vattenpaus, så gav jag helt sonika upp, slängde in handduken och åkte hem.
Och är det inte underbart när barn är sjuka? 8-åriga lillebror har tillbringat de senaste dagarna med att äta chips och titta på tv istället för att vara i skolan och mina föräldrar har varit hemma och skött markservicen. Så när jag kom hem vid lunch så var min mor hemma, i full fart med att slänga ihop en pizzadeg som jag sedan fick en bit av. Efter några drag med en kavel och efter att ha slängt på några redan upphackade pålägg så hade jag således en riktigt god lunch bara sådär och sedan kunde jag och mamma sjunka ned med varsin kopp kaffe framför topmodel-reprisen på tv innan jag tog med en välbehövlig eftermiddagslur.
Kommentarer
Postat av: Patrik
Trackback
