Amanda

Igår så var det ju nästan lite vårigt ute. I och för sig med betoning på nästan, men ändock! Och med tanke på hur besvärligt det är att ta bussen till jobbet (Det tar ju sån tid! Och sen kommer man ändå antingen alldeles för tidigt, om man åker en timme innan man börjar, eller alldeles för sent och skäms litegrand.) så fick jag därför för mig att jag istället skulle cykla till jobbet.

Sagt och gjort så satte jag mig på en cykel halv sju i går morse. Så långt inga problem. Kom till jobbet välbehållen och i god tid. Så långt inga problem. Slutade elva, tittade ut, insåg att det var otroligt fint väder och tog en mysig promenad hem. Så långt definitivt inga problem. Sen började jag igen klockan elva i morse och tog därför en mysig promenad tillbaka till jobbet. Så långt inga problem. Slutade sedan jobbet vid fyra och skulle då få med cykeln tillbaka hem. Och där pratar vi problem!


Tummen ned för fint väder,
som förleder en att bruka dessa!

Hade det inte varit så fint väder igår hade jag för det första aldrig cyklat till jobbet och för det andra inte tagit en promenad hem och lämnat cykeln på jobbet så att jag idag, på två hjul, var tvungen att korsa isgata efter isgata och stå ut med puckelpister och oplogade trottoarkanter. Då hade jag istället kunnat sitta på en beskedlig buss hem. Så ve och fasa över det där våriga som låg i luften igår! Usch och fy på det!