Hemma igen
Vaknade nyss - i min egen säng. Torsdag-Fredag sov jag nämligen i Yis säng, som är stor nog att fylla upp halva hennes (i och för sig minimala...) rum, men som har ett tillhörande täcke som inte är lika stort. Vaknade på morgonen och frös - när hon hade tagit hela täcket. Fredag kväll sedan så sov vi hemma hos Jesper, jag i en soffa längst in i rummet som var omöjlig att ta sig till i mörkret utan att trampa på både Helena och Jesper på vägen.
Frågan är dock om min egen säng verkligen är så mycket roligare. Vaknar ju till exempel inte upp till väckarklockan som ringer och säger att vi borde somna om en stund istället för att plugga (eller i mitt fall titta på, medan söt kines pluggar) eller av att Helena väcker oss för att det är dags att börja bruncha.
Här vaknar jag istället av mig själv, kokar lite te i min ensamhet, tar en skål fil och müsli och ska strax iväg och träna för första gången på flera dagar.
(I och för sig har mina fötter gått omkring, och för den delen även dansat, tills de värkt, så det kanske kompenserar lite för träningsbristen i Stockholm?)
Frågan är dock om min egen säng verkligen är så mycket roligare. Vaknar ju till exempel inte upp till väckarklockan som ringer och säger att vi borde somna om en stund istället för att plugga (eller i mitt fall titta på, medan söt kines pluggar) eller av att Helena väcker oss för att det är dags att börja bruncha.
Här vaknar jag istället av mig själv, kokar lite te i min ensamhet, tar en skål fil och müsli och ska strax iväg och träna för första gången på flera dagar.
(I och för sig har mina fötter gått omkring, och för den delen även dansat, tills de värkt, så det kanske kompenserar lite för träningsbristen i Stockholm?)
Kommentarer
Trackback
