Plötsligt så känner jag mig inte så hemsk längre.
Sitter och tittar på första avsnittet av SVTs nya serie, ung & bortskämd, på SVT play. Måste erkänna att jag skrattar högt lite då och då och dessutom kan jag inte låta bli att förundras över att människor faktiskt kan vara så totalt inkapabla att ta hand om sig själva. Att det är en smula överdrivet för att göra intryck på tittarna tvivlar jag inte på, men det framgår ju ändå hur otroligt hjälplösa människorna i serien är.
Själv kan jag nog faktiskt erkänna (även om det tar emot!) att jag ibland är en smula bortskämd. Jag bor hemma och får en massa saker serverade på silverfat. Jag är van vid att föräldrarna sköter det mesta i hushållet och dessutom ställer upp som chaufförer lite då och då. Att det är de som betalar maten jag äter, elen och internetet som gör det möjligt för mig att sitta här och skriva detta och dessutom den ofantliga mängd varmvatten som brukar gå åt när jag duschar.
Men å andra sidan så är jag ändå inte helt handikappad när det kommer till att sköta ett hushåll. Jag vet hur man går till väga. Och jag omsätter det faktiskt i praktik lite då och då också. Jag tycker att det är kul att laga mat och gör det ibland, är det något jag vill ha tvättat relativt omgående är jag inte sämre än att jag drar igång en tvättmaskin, jag umgås med diskmaskinen ibland och det händer dessutom nog oftare än tvärtom att det är jag som skjutsar mina föräldrar.
Efter lite tittande på detta så känner jag mig som en riktigt välartad tonåring.
(och ännu bättre: efter att mamma såg det tycker även hon att jag är riktigt välartad.)
Och min dag då? Jodå, det blev jobb 7-16. Sedan så hämtade jag lillebror på fritids. Efter det så begav jag mig ut i snökaoset (ehm... det är så de under hela dagen på radion omnämnt de cirka två millimetrarna snö som fallit) och hämtade pappa på jobbet och så åkte vi och handlade mat innan jag lagade jag middag till mig och pappa och lunchlåda tills imorgon. Inte så pjåkigt va?
(Visserligen blev jag avsläppt på lillebrors fritids efter det att mamma hämtat mig på jobbet. Och det var ju naturligtvis pappa som betalade när vi handlade. Men ändå...)
Själv kan jag nog faktiskt erkänna (även om det tar emot!) att jag ibland är en smula bortskämd. Jag bor hemma och får en massa saker serverade på silverfat. Jag är van vid att föräldrarna sköter det mesta i hushållet och dessutom ställer upp som chaufförer lite då och då. Att det är de som betalar maten jag äter, elen och internetet som gör det möjligt för mig att sitta här och skriva detta och dessutom den ofantliga mängd varmvatten som brukar gå åt när jag duschar.
Men å andra sidan så är jag ändå inte helt handikappad när det kommer till att sköta ett hushåll. Jag vet hur man går till väga. Och jag omsätter det faktiskt i praktik lite då och då också. Jag tycker att det är kul att laga mat och gör det ibland, är det något jag vill ha tvättat relativt omgående är jag inte sämre än att jag drar igång en tvättmaskin, jag umgås med diskmaskinen ibland och det händer dessutom nog oftare än tvärtom att det är jag som skjutsar mina föräldrar.
Efter lite tittande på detta så känner jag mig som en riktigt välartad tonåring.
(och ännu bättre: efter att mamma såg det tycker även hon att jag är riktigt välartad.)
Och min dag då? Jodå, det blev jobb 7-16. Sedan så hämtade jag lillebror på fritids. Efter det så begav jag mig ut i snökaoset (ehm... det är så de under hela dagen på radion omnämnt de cirka två millimetrarna snö som fallit) och hämtade pappa på jobbet och så åkte vi och handlade mat innan jag lagade jag middag till mig och pappa och lunchlåda tills imorgon. Inte så pjåkigt va?
(Visserligen blev jag avsläppt på lillebrors fritids efter det att mamma hämtat mig på jobbet. Och det var ju naturligtvis pappa som betalade när vi handlade. Men ändå...)
Kommentarer
Trackback
