Amanda

När jag satt på bussen hem förut så blev jag plötsligt varse hur långsamt det gick. Eller... inte gick överhuvudtaget! Bussen stod nämligen stilla. Någon smart människa i liten bil hade fått för sig att gena över stenbron, och helt bortsett från det faktum att vägen vid de bägge brofästena är byggd för att passa enbart för bussar... Så bilen satt fast och bussen kom således inte förbi. Mycket om och men, och många backade meter senare så kom jag i alla fall, via en liten omväg, hem till slut.

Fort ned med ett par smörgåsar i magen, på med ridkläder och iväg till stallet var det som gällde väl hemma. Men tji fick jag, för när jag kom till stallet var ridpasset jag skulle på inställt till förmån för teori och jag kände att jag inte riktigt orkade sitta i ett kallt stall i en halvtimme och vänta på att teoripasset skulle börja. Så in i bilen och hem igen och nu sitter jag här med hårfärg i håret och ett huvud som känns lika tungt som... någonting mycket tungt! Fattas bara att håret blir grönt nu.