Hur man ringer till en fast telefon:
En lång och ansträngande dag skulle idag avslutas med en tur förbi Madde. Artig som jag är så tänkte jag först ringa och kolla att det faktiskt passade, vilket plötsligt blev väldigt svårt när hon inte svarade på sin mobiltelefon.
Hurfan bär man sig åt då? Jo, man ringer hem till Madde!
Man börjar med att bläddra bland kontakterna på mobilen, för att leta efter det efterfrågade numret. Efter att väl hittat det så inser man ju såklart att man bara har numret till hennes mobil, som hon inte svarar på. Alltså letar man fram en uråldrig skolkatalog, där man slutligen hittar numret och kan lägga in det på mobilen.
Efter att väl ha fått tag på numret så slogs jag plötsligt av tanken "kan man ringa såhär sent?". Klockan var ju faktiskt efter nio. På den tiden jag brukade ringa från vår hemtelefon var nio nämligen väldigt sent.
Mina tvivel angående tiden följdes av fler gamla vanor som tydligen sitter i än.
Som att, när Maddes mor svarade, svara med "Hej det är Amanda, är Madde hemma?" på riktigt tioåringsmanér.
Sedan följer den riktigt pinsamma biten:
När jag väl fick prata med Madde blev självklart första meningen "Hej, är du hemma?". Att det var en otroligt dum fråga kom jag givetvis på så fort jag ställt den men Madde fick i alla fall sig kvällen skratt.
Nu har jag i alla fall dumpat ungefär femtioelva (läs: tre) par skidor med tillbehör på Färjestad så nu kan jag med gott samvete gå och lägga mig.
Bon nuit!
Hurfan bär man sig åt då? Jo, man ringer hem till Madde!
Man börjar med att bläddra bland kontakterna på mobilen, för att leta efter det efterfrågade numret. Efter att väl hittat det så inser man ju såklart att man bara har numret till hennes mobil, som hon inte svarar på. Alltså letar man fram en uråldrig skolkatalog, där man slutligen hittar numret och kan lägga in det på mobilen.
Efter att väl ha fått tag på numret så slogs jag plötsligt av tanken "kan man ringa såhär sent?". Klockan var ju faktiskt efter nio. På den tiden jag brukade ringa från vår hemtelefon var nio nämligen väldigt sent.
Mina tvivel angående tiden följdes av fler gamla vanor som tydligen sitter i än.
Som att, när Maddes mor svarade, svara med "Hej det är Amanda, är Madde hemma?" på riktigt tioåringsmanér.
Sedan följer den riktigt pinsamma biten:
När jag väl fick prata med Madde blev självklart första meningen "Hej, är du hemma?". Att det var en otroligt dum fråga kom jag givetvis på så fort jag ställt den men Madde fick i alla fall sig kvällen skratt.
Nu har jag i alla fall dumpat ungefär femtioelva (läs: tre) par skidor med tillbehör på Färjestad så nu kan jag med gott samvete gå och lägga mig.
Bon nuit!
Kommentarer
Postat av: Pernilla
Amanda, jag vet hur du fixade dina betyg, ljug inte! =(
Postat av: Helena
Haha. Jag hatar hemtelefonen. Eller ja, som fenomen gillar jag den men jag hatar när den ringer.
Semlor är nog det sista jag skulle äta innan kött. SÅ ÄCKLIGT.
Anledningen till att jag inte var med på HP var att jag satt hemma och packade, var nervös inför Depeche Mode och sov. Men om ni bara såg två filmer tycker jag att vi kan ta de andra någon gång när jag inte ska gå upp halv sex följande morgon!
Postat av: Pernilla
När jag blir gammal kommer jag vara mycket vis! =D
Trackback
