Stackars ost!

Ost är inte riktigt min favoritmatvara om man säger så. Smält ost till exempel, blir ju bara klibbig och äcklig och lägger sig som en tjock hinna över allting (speciellt över pizza, som folk av någon dum anledning envisas med att förstöra med litervis av ost...). Riven ost i mat förstår jag mig inte heller riktigt på, möjligtvis om den tillagas ordentligt och bara existerar i små mängder, men annars utgår även det. Dessertostar däremot, med kex och päron, brukar helt klart vara uthärdligt och jag har även börjat lära mig uppskatta vanlig, tunt hyvlad, ost på smörgås. I alla fall under förutsättningen att det är grevéost. men det där med att lyckas hyvla tunna skivor är inte alltid det lättaste... speciellt inte om någon misshandlat den stackars osten med ett rivjärn.


Denna stackaren hittades i vårt kylskåp...

Efter att ha täljt bort halva osten gick det dock att hyvla den och nu, när jag laddat upp med rostade ost och marmeladmackor så känner jag mig (nåja, nästan...) redo för att åka iväg och testa på spinning. För mig verkar det nästan lika absurt som löpband, jag menar, man kommer ju ingenstans? Då kan man väl lika gärna ge sig ut och springa, eller i detta fallet cykla, en tur? Men efter upprepade påtryckningar så har jag i alla fall fått för mig att ge det en chans och mamma och jag har in oss på ett pass om någon timme. Spännande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0