Amanda

För mig gör det ju inte direklt någon större skillnad, förutom att människorna runt omkring mig plötsligt är försvunna dagtid. Fullt upptagna med jobb och pluggande och sådant där... För mig innefattar planerna för dagen inga fler åtaganden än en promenad iväg till Friskis och Svettis om en stund. Där väntar ett lunchpass (eller snarare frukostpass för min del...) på jympagolvet och sedan en promenad hem igen. I alla fall några timmar av dagen som går åt alltså och jag kan konstatera att fördelen med vardagar är att man ju faktiskt hinner iväg och träna, till skillnad från på helgen då man är fullt upptagen med annat.

Några av de roligaste enskilda händelserna som jag varit upptagen med i helgen då är väl hur vi på fredag natt invaderade klätterställningen i mariebergsskogen och hängde där tills Lovisa halkade på en dränkt gräsmatta och blev lite väl lerig, eller hur vi, på väg över sommaro samma natt, träffade på en mystisk figur lutad mot en vägg, som skrämde livet ur hela gänget (oklart fortfarande vem han var och vad han gjorde där mitt i natten) och dessutom även hur vi, ryktesvägen, fick stifta bekantskap med Robins gode vän Torben. Hur jag och Maja på lördagen komhem till Lovisa efter att ha ätit kräftor med Majas lillasyster med vänner och möttes av Robin. Iklädd morgonrock. På den gode Torbens rekomendation. Eller hur jag och lillebror ägnade söndagen åt att inhandla tapeter till hans rum, som jag nu helt plötsligt har lovat att tapetsera om.