Amanda

Jag var helt chockad i morse. Mållös, skakad, paff, förstummad, förbluffad, synynymerna skulle kunna rulla på i en evighet utan att helt kunna beskriva det chocktillstånd jag befann mig i. Min familj, min "jag ska bara, om fem minuter" familj, kom iväg på utsatt tid... Alltså, det är nog första gången i världshistorien det händer måste jag säga. Blir spännande att se om det någonsin händer igen, eller om detta var en engångsföreteelse.

Väl framme i Väse var det ju då somsagt marknad på gång, riktigt mysigt. Vi träffade flera bekanta figurer, bland annat kusinen och hennes söta lilla bebis som jag nog till stor del har att tacka för att vi kom iväg så tidigt. Hade inte de varit där hade det nog varit stört omöjligt att väcka brorsan. Sen så gick vi omkring och kikade litegranna, det blev massor med onyttigheter, så som sockervadd, marknadskarameller och munkar på menyn, även om munkarna inte blev inmundigade förens lite senare då vi blev bjudna hos kaffe hos morfar som bor i närheten.

Hos morfar stannade vi sedan ett tag, och det är så härligt att vara på landet på sommaren! Lekte med deras tre små flasklamm, som håller på att lära sig gå i hagen med de andra fåren, kastade en hel massa boll med vovvarna samt klappade katter och blev helt hårig. Sådant gör min kattalergiker till pappa jätteglad vill jag lova.

Har försökt lägga in några bilder i inlägget också, som är tänkta att vara representiva för dagen. håll tummarna för att det går vägen!

// Amanda